Livets bergodalbana

Av mitt förra inlägg så kanske ni förstod vad som har hänt oss. Det är ingen direkt närstående till oss som har gått bort, men ändå var det många  tankar som dök upp. Tyvärr är det många händelser som gör att livet karusell går neråt med en hisnade fart. Det bästa är ändå att bergodalbanan alltid kommer uppåt igen. Samtidigt som den här tragiska händelsen inträffade så kom beskedet om kandidatuppsatsen. Med ens kände jag mig ljusare till sinnet, trots det tragiska som har hänt. Känslan som jag fick var oförfalskad glädje. Det är så skönt för kandidatuppsatsen blev godkänd! Den blev publicerad nu i veckan som gick och jag känner mig så stolt över den. När jag ser att den ligger ute så tänker jag på alla de timmar som vi fick slita och den förtvivlan både jag och U kände. Men vi rodde det i hamn och nu fick vi det på svart och vitt. Den är klar och vi kan gå vidare med nästa kandidatuppsats. Det är verkligen tur att uppförsbackarna i livet ger härlig utsikt någon gång emellanåt.

Var rädda om er och se alltid till att ni har någon som ni kan prata med!

Annonser
Det här inlägget postades i Familjen, Reflektioner, Studier och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s