Yoga och vab

Igår var jag på yoga för första gången. Det var en spännande upplevelse. Tänk vad intressant människokroppen är. Att allting verkligen hör ihop och hur det påverkar varandra. Naturligtvis visste jag att det gjorde det, men inte i hur stor omfattning det rör sig om. Yoga var roligt och min grej, men det var svårt och lite klurigt. Det hela började med att rummet släcktes ner och det brann några stearinljus. Det blev en lugn och avslappnad stämning i rummet. Allting har med andningen att göra, fick jag lära mig. Alla övningar skulle regleras av vår egen andning. Efter en stund kändes det som att allting jag gjorde gick i vågrörelser. Det var en skön känsla. Annars kanske man skulle kunna tro att jag skulle bli sjösjuk, men det var ingen fara. Jag tror att det beror på att alla rörelser styrdes utifrån min andningsrytm och det var ingen annan som bestämde att jag skulle röra mig på det sättet. Yoga passade verkligen mig. Jag var helt slut i kroppen efteråt. Härligt!

Däremot var det inte lika skönt när jag skulle sova. Jag sov oroligt och sedan var jag rysig. Jag vet inte hur många gånger som jag vaknade inatt. När det sedan var dags att gå upp berättade lillflickan att det hon hade ont i magen. Åh nej, tänkte jag. Är det dags för oss igen? Jag hade sett på dörren på dagis att det hängde en lapp på dörren: ”Vi har fall av maginfluensa”. Hur kul är det? Det slutade med att lillan fick vara hemma. Men hon har faktiskt varit precis som vanligt idag. Jag har försökt att plugga så gott det går, men det är svårt med någon som hela tiden vill prata med en och vill visa allting som hon gör. Roligast hade hon när jag skulle ha möte med filosofigruppen på Skype. Det gick så där. Jag kunde inte koncentrera mig överhuvudtaget. Minstingen ville prata i mikrofonen, lyssna i hörlurarna, bläddrade i böckerna, pratade konstant, blev törstig, hungrig, etc. Det var ett göra att försöka lyssna på diskussionen undertiden. Jag tycker lite synd om de jag arbetar med. De märktes nog att jag inte var speciellt fokuserad på uppgiften. Men det är så det blir när man har sjukt barn hemma. I vilket fall som helst så tror jag att det var bra att hon var hemma idag, eftersom hon är så förkyld och hostig.

Annars har jag inte gjort så mycket mera. Jo! Jag var med på en opponering. Ni kanske kom ihåg den opponeringen som jag och Ullis gjorde för två veckor sedan? Den uppsatsen skulle upp idag igen. Det hade skett en klar förbättring. Det var roligt att se vad som hade hänt. Jag tror att respondenten uppskattade att jag var med och gav lite feedback. Det var en del småsaker som skulle göras, men därefter blir den nog godkänd. Det var mycket bra arbetat. Hon måste ha lagt ner en massa tid på att få den så här.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s