Slutet på vecka 44 och början på vecka 45

Det brukar aldrig blir som man har tänkt säg. Vi hade planerat att ha en släktmiddag här hemma på Alla Helgons Dag, men naturligtvis blev en av pojkarna sjuk på fredagen. Jag vaknade på fredagsmorgonen att någon skriker panikslaget på toaletten. Sedan kräktes någon. Det var inte roligt att börja dagen på detta sätt. Min man hade nyligen gett sig av för att åka till arbetet med tåg, så det var bara att lomma upp och städa av badrummet. Annars hade jag nog försökt övertalat min man att göra det. Resten av dagen blev inte så farlig faktiskt. Det hela lugnade ner sig, men för säkerhetsskull ställde vi in middagen med släkten.

På lördagen fick vi ändå tillaga maten. Vi hade nämligen redan tinat upp kalkonen. Men idag var mellankillen bra igen, men han fick ta det lugnt uppe på sitt rum. Kalkonen gjorde jag som vi brukar göra. Jag fyllde den med curryris (pilaffris) och lät den steka långsamt i varmluftsugnen. Med jämna mellanrum öser jag kalkonen med lite buljong. Kalkonen var stor och det gjorde att den tog nästan 5 timmar innan den blev klar. När allting är klart serverar vi curryriset till kalkonen som tillbehör tillsammans med kokt potatis, gräddsås, gelé och ärtor.

Curryriset gör jag så här: 3 dl ris steks i lite matolja tillsammans med en stor gul lök och några vitlöksklyftor. Sedan kryddar jag med curry, efter tycke och smak. Därefter slås 7 dl kokande vatten över med två buljongtärningar. Det för sjuda på låg värme i ca 20 minuter. Sedan häller jag i en burk med champinjoner.

Familjemyset den här helgen blev kanske inte riktigt som vanligt eftersom mellansonen var sjuk, men naturligtvis hade familjemys även denna dag. Innan myset hade vi en liten cermoni ute i uterummet. Vi tände ett värmeljus för alla i släkten som har gått bort. Det blev 10 stycken värmeljus. Vi satte ljusen i en skål med vatten. Dessutom skriv vi namnen på lappar och satte runt skålen. Det blev så fint. Vi valde att göra det så här, eftersom vi har så långt till släktens gravar. Jag tror att det är viktigt att visa för barnen att man skall komma ihåg de som har gått bort med en symbolisk handling. Det gör att det är lättare att hantera sorgen och även att det är viktigt att visa att det är okej att vara ledsen. Det är en del av livet, som många tycker att det är svårt att prata om.

Söndagen bjöd på vackert väder och vi gick gå ut hela familjen till barnens koja. Den är verkligen fin. Min man hade inte sett den tidigare och barnen ville gärna visa honom. Även vår mellanson fick gå ut, men det märktes att han inte är frisk till hundra procent. Efter en stund utomhus gick vi in och tog hand om tvätten. Det är en tråkig syssla! Men det måste göras…

På eftermiddagen körde hela familjen iväg för att köpa vinterkängor till barnen. Vi passade även på att köra förbi mina svärföräldrars hus. De har varit iväg på en bussresa till Rom. Min man ville se till att huset stod kvar, eftersom mina svärföräldrar skulle komma hem på söndagskvällen. Huset såg lite övergivet ut, men det hade klarat sig fint. Vi  har fått reda på att min mans föräldrar var mycket nöjda med sin resa.

Nu idag är det måndag vecka 45. Det är inte många veckor kvar innan det är jul. Innan dess är det mycket som skall hinnas med. Då är det främst saker inom skolan jag tänker på, men visst är det mycket även som skall hända på fritiden.

När det gäller skolarbetet så är det många trådar som skall knytas ihop. Den här delkursen är lika förvirrad som vanligt och det tycker jag är bra, eftersom då brukar det alltid gå bra i slutändan. Men visst känns det stressande när man inte har riktig koll på läget.

SWOT-analys var mycket svårare än vad jag trodde det skulle vara. Jag tror att skulle jag göra nya frågor till en intervjuomgång så skulle jag göra några fler frågor och jag skulle försöka täcka upp fler områden på den externa sidan. Visst hade jag redan tänkt på det, men en del frågor hade behövt formuleras om och vidareutvecklas. Jag upplever att det är fenomenet hot/möjlighet som är det svåra att definiera. Var går gränsen, eftersom det hela verkar bero på ur vilken synvinkel vi ser det hela i? Usch! Det här var verkligen knepigt… Dessutom skall vi försöka se SWOT:en ur tre stycken teman; medarbetarskap och kompetens, lärande i organisationer och livlångt lärande samt pedagogiskt ledarskap. Det skall verkligen bli spännande att se hur jag får ihop dessa trådar.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Slutet på vecka 44 och början på vecka 45

  1. Jag och henrik ska testa o göra det där curryriset till middag ikväll. Ska bli spännande o smaka på. Jag hör av mig med hur det gick. Kram (o tack för inspirationen!)

    //Anna-Maria

  2. Ping: Nu hade jag behövt blogga via Tumblr…! | I huvudet på en Grand Danois galning

    • tavar skriver:

      Det var synd att ni kryddade lite förmycket, men annars är det faktiskt gott. Det passar till många maträtter. Lycka till nästa gång…
      // Tina

  3. Ping: Nu hade jag behövt blogga via Tumblr…! | Anna-Maria Funderar...

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s