Allt lunkar på i vardagslunken

När torsdagsmorgonen kom var det dags för min man att vara förkyld. Han hade feber och näsan rann konstant. Det är märkligt att det varje år är likadant. När skolorna och dagis börjar kommer alltid dessa förkylningar. Det är så tråkigt. Fast det är faktiskt värre när barnen är sjuka. Min man förstår varför han måste ta det lugnt och dricka mycket. Barnen har absolut ingen förståelse för det. Antingen vill de inte ligga stilla eller så vill de att vi vuxna skall roa dem. Men det värsta är nog när de inte vill göra någonting. Då blir man som mamma mycket orolig.

Min man fick klara sig själv, eftersom jag hade många möten inplanerade. Det första mötet hade jag efter att jag hade lämnat barnen på dagis och skola. Jag behövde nämligen hälsa på min tant på servicehemmet. Hon var i behov av en del småsaker. Sedan stressade jag hem och ordnade lite lunch till mig och min man. Lunchen fick gå fort, eftersom jag hade nästa möte kl 13. Jag skulle ha ett konferenssamtal med min nya basgrupp i skolan. Tyvärr kunde inte alla närvara. Men förhoppningsvis dyker de upp på mötet som är inplanerat på kvällen. Därefter hann jag skriva lite på min studieplan som skall lämnas in på söndag. Mötet som kom sedan var med en klasskamrat på Skype. Det var verkligen tur att jag inte behövde hämta några barn idag. Det skötte nämligen mina föräldrar om. De har i många år haft torsdagarna som sin dag med barnen. Jag tycker att det är roligt att de vill och kan ha hand om alla barnen. Det ger barnen så otroligt mycket och jag tror att mina föräldrar har ett givande utbyte med dem. Jag tycker att det är viktigt att barnen får knyta an till flera generationer. De lär sig mycket på det.

När samtalet var över började jag skala potatis och panera spättafiléer. Under tiden som jag lagade maten kom barnen hem. Vår äldsta son sa vid middagsbordet att ikväll skulle han bara sitta vid TVn och njuta. Jag tror att han var trött, eftersom han har aktiviteter tre kvällar i rad. Det märktes på alla tre barnen att de var trötta. Troligtvis är de trötta p. g. a. att det är i slutet av veckan.

När minstingen hade fått välling var det dags för dagens sista möte. Det var mötet med den nya basgruppen. Det var ett intressant och givande möte. Hela gruppen hade inte träffat varandra tidigare, så det var spännande. Vi började med att presentera oss för varandra och berätta lite kortfattat vilka vi är. Det var faktiskt en av gruppmedlemmarna som var härifrån. Hon är två år äldre än jag och jag tror att jag vet vem hon är. Tänk vad världen är liten ändå! Nu bor hon inte kvar här, utan har flyttat till Staffanstorp i Skåne. Hon flyttade redan när hon var 9 år, men jag tyckte det var en rolig slump att vi skulle hamna i samma grupp.

Fredagen (idag) började lika fint som torsdagen, men det var kallare i luften. Solen sken och det var nästan klart på himmeln. Vår dotter letade upp sina vantar och sedan sa hon till mig att nu måste det vara dags för mössa och vantar. Det är roligt med barn. Man vet aldrig vad de kommer att säga. I dotterns fall är det bra att hon vill klä på sig varma ytterkläder, eftersom hon har en benägenhet att frysa nästan lika mycket som jag gör. Hon blir kall som en liten isbit, om hon fryser det allra minsta.

Barnens dag idag blev inte så lång, eftersom jag hade tid att hämta dem vid middagstid. Mellan lämningen och hämtningen hann jag med lite skrivarbete vid datorn. Min man höll mig sällskap, eftersom han fortfarande var sjuk idag. ”Det är lugnare här hemma”, sa han och det gjorde att han orkade arbeta. Det är tur att han vissa dagar kan arbeta hemifrån. Det underlättar onekligen vid sådana här fall. Han slipper sjukskriva sig. Vid hämtningen vid mellanbarnets  klass fick jag med mig en kompis hem. Det är en kompis som har varit här tidigare och vi hade bestämt med hans mamma att de skulle leka hemma hos oss idag.

Eftermiddagen gick mycket snabbt. Barnen lekte och vår dotter sov en stund. Därefter var det en paus, under tiden som de åt mellanmål. Men direkt efter fikan var de igång igen. När kompisen hade gått hem var det dags att laga middag. Barnen hade bestämt att det skulle bli familjemys med tacos. Jag tror att hela familjen gillar den maten. Kvällen avslutades med en fika på kanelbullar. Tyvärr hann de inte bli riktigt upptinade, men det gick bra ändå. Sedan var alla mycket trötta. Barnen stupade i säng och deras föräldrar damp ner i soffan. Vad skönt det är att bara slöa en stund och zappa mellan kanalerna.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s